Henderson

Början på en ny era

Augusti-månad är här och Community Shield-skölden har lyfts mot skyarna. Det betyder att världens bästa liga bara är några dagar bort. På förhand ser säsongen ut att bli en riktig nagelbitare såväl i toppen som mitten och botten. För Liverpools del är det början på en ny era.

Det är med ett iver utöver det vanliga som jag längtar till söndagens öppningsmatch mot Stoke. Det kittlar i kroppen när jag ser på spelarna som vi har att ställa upp på planen. Som vanligt är inte den direkta känslan att det är ett lag som i slutet av säsongen står som mästare – men vad spelar det för roll en säsong som denna? I år för första gången känns det som att vi kan börja bygga något – på riktigt.

Ni som har läst mina tidigare texter om Liverpool vet att jag varit oerhört frustrerad över att vi, gång på gång, behövt börja om. Vi hittar rätt och sen faller viktiga byggstenar bort. Så var fallet med Fernando Torres. Så var det med Luis Suarez. Och så är det nu när Steven Gerrard har lämnat oss.

En tid att känna viss oro

Ser vi på det stora hela befinner vi oss i en läskig period. Anfield byggs ut och våra ägare är villiga att betala stora summor för spelare som Brendan Rodgers anser vara viktiga. Vardagsmat för många andra klubbar – men Liverpool är ingen vanlig klubb. Inte minst bevisades det när Raheem Sterling fick mittenfingret av Arsenal-cheferna efter hur han behandlade Liverpool vid sin övergång. Vi respekteras på ett annat sätt än vad till exempel Manchester City och Chelsea gör. Och trots motgångar fyller vi arenor, till skillnad från våra konkurrenter som trots pengar och troféer har svårt att göra detsamma.

Därför är det läskigt att Fenway Sports Group kollar på möjligheterna att sälja klubben vidare. Säga vad man vill om FSG – visst har plånboken varit relativt stängd och visst har det faktum bidragit till att alla värvningar inte blivit givna succéer – men de har, rent finansiellt, satt Liverpool i en god situation. Att Financial Fair-Play-reglerna nu lättas upp av UEFA är, ursäkta språket, en jävla skandal. Jag förstår att FSG känner att de förgäves kämpat mot egentligen ingenting. Visst är en hälsosam klubb rent ekonomiskt alltid att föredra, även i dagens fotbollsvärld. Men… ja. Jag är besviken. FSG har sett oss och hört oss – jag vågar inte lova att våra nästa ägare skulle göra det.

brenny
The Mirror’s förstasida när Liverpool offentliggjorde Brendan Rodgers som ny manager.

Framåt, framåt, framåt!

Jag vet inte om ni minns The Mirror’s förstasida när Brendan Rodgers tog över Liverpool. Med stora bokstäver stod det ”Arise, King Brenny”. Jag vet att några var upprörda över parallellen till King Kenny, men för mig har han enda sedan den dagen bevisat nog att han är rätt man för jobbet. Jag minns så väl när kommentatorerna och experterna pratade om att för att slå Liverpool så krävdes mer än ett mål för motståndare – detta eftersom att Liverpool troligtvis skulle göra minst två. Nu handlar det inte om den gamla ljuva tiden, utan 2013. Vi var livsfarliga framåt. Men nästan alltid fick vi se en reducering eller två. Som direkt följd av att Luis Suarez lämnade oss uteblev ett trettiotal mål framåt, men baklängesmålen fortsatte.

Brendan Rodgers tankar inför i år tycks vara att hitta tillbaka till att helt enkelt mosa motståndaren. Istället för att en ensam spelare ska göra det så ska dock alla producera och gärna från alla positioner. Ser vi till hur försäsongen sett ut så har det delvis fungerat. Ings, Milner, Lallana och Coutinho har hittat fram till mål på alldeles lysande sätt och dessa matcher har, med ett undantag, varit utan Sturridge, Firmino och Benteke. Vi har alltså vunnit matcher som vi den gångna säsongen med stor sannolikhet hade kryssat eller till och med förlorat. Jag vet att man inte ska ta ut för mycket av dessa försäsongsmatcher, men vi gör mål och framförallt kommer vi fram till mål, det är mer än vad vi kunde säga vid samma tidpunkt förra säsongen. Det är givetvis problematiskt att våra tre främsta spetsar inte fått spela en minut ihop. Om en match mot Stoke inte vore läskigt nog, speciellt efter hur den senaste slutade, så gör väl det oss till nervvrak redan innan avspark.

varvningar

Långsiktiga värvningar

Jag har kollat på namnen vi värvat under det här transferfönstret och kan inte riktigt bestämma mig för exakt vad jag känner. Vid första anblick är det med ett pirr i magen som enbart är där av ren lycka. Jag tänker dock inte sticka det under stolen – jag kände precis samma sak när Rickie Lambert och Mario Balotelli anslöt sig till klubben. Hur det gick för de vet vi…

Jag kan ha fel (och kommer säkert att ha det också), men i år känns det som att spelare med otroligt hög potential anslutit sig till vår klubb. Det går bara att spekulera och drömma i dagsläget – men jag tänker att Christian Benteke mycket väl kan vinna skytteligan. Firmino tror jag att de flesta av oss upptäckt genom videoklipp efter värvningen, men han kan ju mycket väl frälsa Liverpool. Bara tanken av att se honom härja runt på planen tillsammans med Coutinho gör mig glad. Vad det gäller Joe Gomez och Danny Ings är jag ganska säker på att deras utvecklingskurva kommer att stå i 90 grader när säsongen är över. Milner och Clyne? Där har vi trygghet, som vi saknade så mycket under delar av förra säsongen.

Mycket kommer att vara annorlunda den här säsongen. En bra säsongsinledning tror jag är nästan ett måste för Liverpool. Vi kan inte börja kryssa och förlora mot lag som vi bara måste ta tre poäng mot. Under hösten är nästan samtliga toppmöten på bortaplan och det måste vi omfamna. Klarar vi oss genom de matcherna så kommer våren att vara betydligt enklare. Jag menar – tänk er när saker och ting börjar falla på plats och Liverpool hittar till den fina vårform som vi haft många gånger, då kan det här bli hur roligt som helst.

Vi kanske inte lyfter några troféer i år. Kanske kommer vi att ramla bort från titelracet redan under vintern. Men vi lär kunna bygga en stadig grund med det materialet vi har nu. Jag säger inte emot att vi fortfarande behöver spets, men i år tycker jag åtminstone att spelarmaterialet blir svårt att kritisera ifall vi slutar på samma position som den gångna säsongen. Med andra ord – nu är det verkligen dags att plocka fram The Mirror’s löp – Arise, King Brenny. 

YNWA!

brendan rodgers
Brendan Rodgers under den första försäsongsträningen. Foto: liverpoolfc.com


porträtt KalleKALLE KOVÁCS 

Vem är Kalle Kovács? Jo, först och främst ska vi byta perspektiv – det är trots allt jag, Kalle, som skriver detta. Jag är en glad nittiotalist som ironiskt nog är bitter på det mesta som kommit med internetåldern. Jag skulle till exempel aldrig köpa musik eller spel digitalt… Det här förstör mitt förtroende lite då jag hävdar mig vara väldigt rädd om miljön (vilket jag är, jag lovar!).