head

Forza Motorsport 7 – Med högsta växeln mot toppen

Ännu ett år och ännu ett Forza-spel att ta itu med. Gäspfest enligt dig, kanske, men för mig är det som en återförälskelse i mina racerdrömmar som jag spenderade nätterna med som barn. 

I år är det återigen den lite mer finkammade och seriösa storebrodern Forza Motorsport som tar plats i spelsamlingen medan den stökiga lillebrodern Forza Horizon snickras fram inför nästa höst. Och jag blir själv överraskad av att skriva det här – men oj vad utvecklarna Turn 10 slängde kammen i väggen det här året och tog ett stort kliv mot Forza Horizon.

Missförstå mig inte – Forza Motorsport 7 handlar fortfarande om simulerad banracing med både alldagliga personbilar och tävlingsmonster. Det är timmar i menyer och ett ändlöst testande om vilket däcktryck som egentligen är bäst för att ta sig runt Homestead med så fort som möjligt. Men inramningen i år är så pass annorlunda att Forza Motorsport 7 stundtals känns som ett piggare och rappare spel än sina föregångare.

Det är mer lekfullt, helt enkelt. Som spelare har du en förare som härjar runt på skärmen och de lite väl sterila menyerna är utbytta mot ett garage där bilar renderas i alla möjliga typer av väderförhållanden och tid på dygnet. Till det här hör också en helt ny progression som låser spelets 700 bilar bakom fyra olika väggar.

Den något tråkiga effekten av det här är att den där snabba Ferrari-bilen inte är tillgänglig från början. Hittills har progressionen inom Forza Motorsport fungerat så att den bil du suttit i har kunnat anpassas efter spelets olika event, nu är det nya bilar som gäller för nästan varje event. Istället för bara ”klass A” och ”klass B” handlar det nu också om mer specifika race som till exempel NASCAR eller Formula E eller bilar från en viss tid. Det här är en förändring som gör spelet mer mångsidigt och öppnar också upp, åtminstone mina ögon, till nya klasser som jag hittills knappt rört.

Tidigare har jag nästan enbart fokuserat på att köpa en BMW M3 och köra den i så många race det gått. De mer raceanpassade bilarna har bländat med sin frånvaro i mina olika Forza Motorsport-karriärer. Nu har jag både förälskat mig i australiensiska V8 Supercars, de tokamerikanska NASCAR-bilarna och till och med den där tävlingsporschen.

En stor anledning till varför både en Volvo 850 och en Aston Martin Vanquish eller för den delen en Formel-bil är intressant att köra här är för att banorna och körkänslan i spelet är närmast mästerliga. Att ta kontroll över så gott som vilken bil som helst är underhållande. Få, om ens någon, bilspelsserie idag ger den feedback till spelare som Forza Motorsport 7 gör. Utan att uttalat skriva ut att jag har alldeles för hög fart in i kurvan känns det istället i hela handkontrollen att bilen vill att jag sänker farten och gärna inte svänger så djävulskt skarpt. Mycket beror det här på att Turn 10 återigen tagit vara på de skakande gas- och bromsknapparna som Xbox One-kontrollen ju har.

Den ännu bättre inramningen, körkänslan och de många bilarna och banorna presenteras också i ett visuellt spektakel. Forza Motorsport 7 är så överdjävligt vackert att det är svårt att lägga ner handkontrollen ibland. Både i strålande sol och nästintill stormlika förhållanden är bilduppdateringen på orubbara 60 vilket ger en fartkänsla av rang.

Allt det här kommer dock till ett pris. Utvecklarna Turn 10 har velat att varje race känns unik. Väderförhållandena och de oberäkneliga spelarprofilerna (AI baserad på hur spelare beter sig online som sedan används offline) gör att till och med offline-race stundtals känns som att sitta bredvid vänner och spela. Resultatet av denna bonanza i grafik och teknik gör att laddningstiderna, trots att de göms bakom interaktiva menyer, blir precis så långa att man hinner ställa sig frågan om allting stämmer. Att sitta en minut i menyn är inte hela världen, men Forza Motorsport har alltid handlat om race som varar tre – fyra varv (spelmässigt strax över fem minuter) och att då sitta en minut i en meny varje gång är helt enkelt för mycket.

Kanske har jag orealistiska förväntningar men jag är inte så nyfiken på de belöningarna jag får efter varje race. Det räcker med en sammanfattning efter sessionen eller åtminstone efter ett par race. Nu istället känns det som att menyklickandet varar längre än själva loppen. Turn 10 har också, som jag nämnde, satsat på interaktiva menyer. Mellan laddningstiderna går det fint att byta bil och till och med ställa in enkla inställningar. Problemet med det här systemet online är att hemska fryslagg inträffar under så gott som hela laddningstiden. Kanske inte helt överraskande gör detta att de interaktiva laddningsskärmarna inte blir så interaktiva efter några försök.

Forza Motorsport 7

När Forza Horizon 3 förra året lanserades var det första gången som ett Forza-spel kom till PC. Självklart betydde det här oförutsebara buggar och ett par totalt orimliga krascher. Allt eftersom fick utvecklarna kontroll över problemen och till slut var Forza Horizon 3 lika välfungerande på PC som på Xbox One.

Forza Motorsport 7 har haft en betydligt smidigare lansering på PC men tyvärr har en och annan krasch förstört upplevelsen. Jag är övertygad att Turn 10 löser det här om bara några dagar och att det inte kommer att vara ett stående problem – men i dagsläget är PC-versionen aningen instabil, tyvärr.

Men bortsett från de något långa laddningstiderna, den instabila PC-versionen och den mikrotransaktionsvåg som svept över även Forza (orkar inte ens skriva om det här – ta bort bara, snälla) är Forza Motorsport 7 den bästa bilspelsupplevelsen på marknaden. Jag har snart skrivit tusen ord om spelet och skulle kunna skriva tusen till. Jag nöjer dock mig med tre– Tack, Turn 10.

★★★★★

Recensionen skrevs av spelets PC-version skickad av Microsoft.